Jag hör smärtan i Melindas röst. Hon fortsätter, varför agerar ingen?
Esmeralda togs från sin fostermamma Melinda och stoppades rakt ner i beroendets käftar. Hon var knappt tre och hade ingen chans. Hur ska en liten flicka klara sig mot en av världens mest destruktiva sjukdomar som tar med sig allt i sin väg.

När jag satt med Melinda som stöd under rättegången och rapport efter rapport fastställde beroendeproblematik hos Rebecca, den biologiska mamman, kände jag ett sådant hat mot den sjukdom jag tillsammans med ca en miljon svenskar bär på. Men också frustration över rädslan att agera när vi känner en oro för att någon kan ha ett alkohol eller drogproblem. Är vi verkligen så rädda för att trampa någon på tårna?

Några månader efter att Esmeralda tagits från Melinda och flyttats till sina biologiska föräldrar hittades hon död under sängen inlindad i en filt. Där hade hon legat i tre dygn. Hon hade närmare hundra fysiska skador och ett flertalet narkotikaklassade substanser i kroppen.

Vi lät ett litet hjärta släckas men genom kampen som fötts ur förtvivlan och ursinne över det ofattbara har Melinda tänt hundratusentals hjärtan som idag rest sig och agerat.

Varmt välkomna till ett samtal om sorg, kamp och upprättelse. //Sarah